ibland så

förändras människor för mycket. Det är dårlikt, dååårlikt. Iallafall för det mesta.

Nu så är jag hos Sebastian och sitter här och luktar svett. Näråå, så farligt är det väl inte, men känner mig inte ett dugg fräsch. När man sover här varierar det mellan att svettas ihjäl (när man har täcket på sig), eller också frysa ihjäl (då ligger man utan täcke.) Hans rum är knas.

Igår när vi skulle sova lät det som att någon hoppade från taket ner på garaget, två gånger. Sebastian skyllde på is, men vi båda visste lika väl som den andre att det troligast var en seriemördare som nu skulle ta sitt tjugofemte offer... Tur blev det inte någon av oss, och svärfar hör jag är vi liv där nere och Åsa garanterar jag är på jobbet.. Hunden sov inte hemma inatt så det var väl tur det då.

Min sammanfattning av helgen är:
- Mysig
- Gå till något fint ställe och sitta ute i solen och steka
- Härlig, ENORMT härlig soffa och schysst tv.
- Götta! (som vi hållt oss utan under veckan!!!!!!! Hör o häpna)
- God middag
- Lugn

Nä för tusan, nu avbröts jag av seriemördaren igen. Hur länge ska han sitta på taket egentligen?

Godmorgon.