Nordmaling, kärlek, trötthet: Funderingar

Jag är i Nordmaling och hamnade här idag, imorse. Det var underbart. Komma fram, krypa ner i sängen med en nyvaken Sebastian och ta lite av hans kärleksvärme. Han är allt underbar och har himla vackra nyvakna ögon. Ni har missat något ni som inte fått se dom:)

På vägen hem till Sebastian gick jag förbi den gamla idrottsplanen. Tusen minnen dök upp och jag började sakna den gamla Artedi tiden, men ändå inte, för jag känner att den tiden jag lever i nu är den bästa i mitt liv, än så länge. 18 år, får göra vad jag vill, går en härlig chill linje med fina människor, har en mysig skola, har världens bästa familj och pojkvän, är gudmor och moster till de finaste trollen i världen, har underbara kompisar och känner bara att livet leker och snart börjar allt på riktigt nu när studenten närmar sig med stormsteg. Då får man verkligen göra exakt vad man vill, och jag ska göra det bästa av saken.

Idag har vi iallafall haft det supermysigt. Jag förstår inte hur man skulle klara sig utan kärleken. Fast de som inte har den slags kärleken kanske inte känner att de saknar den. Eller, det är ju klart de gör eftersom att när man är singel strävar man alltid efter att finna den rätta. Jag har iallafall funnit den rätta för mig, och även om tankarna kan gå virr varr ibland och man börjar tänka om det är så att vi alltid ska vara tillsammans, så lyckas jag alltid hamna i reslutatet att, ja det ska vi, och det känns underbart!

Började även tänka på att kärleken kan vara många många många saker, och mitt i alla funderingar kom jag att tänka på min Mormor. Det var en vacker dam jag inte kände så länge, men hon var tammetusan det finaste jag visste. En perfekt förebild. Nu ska ni alltså tänka er den gladaste gumman av alla som skrattar åt alla skämt, otroligt omtänksam och hade humorn och buset inom sig trots att hon åldrades allt mer, och man kunde inte annat än le varje gång man träffade henne. En vana var att spela kortspel som hon alltid tyckte var roligt, och det spelade innerst inne ingen roll om hon förlorade eller vann, för hon var bara glad av att umgås. Men nog blev hon lite chockad allt när hon förlorade, men det var bara fint! Hon älskade serien Glamour, och såg ofta det tillsammans med min mamma. Deras disskutioner om vad som hänt i programmet innan var alltid lika roliga att lyssna på just eftersom att deras uttryck om hur de engelska namnen löd, inte alltid lät helt rätt. Hon var helt enkelt en toppendam som log in i det sista, och precis så ska jag också vara. Njuta av livet till fullo. Vet dock inte hur mormor egentligen levt under sitt liv, men under tiden jag kände henne sprudlade det lycka från hennes ögon och kärleken till henne var och är enorm. Att jag nu fick mig en ring av mamma i födelsedagspresent var otroligt fint. Det var inte vilken ring som helst utan en mormor haft under sitt liv. Det var den bästa present jag fått genom alla tider! Den vackraste ängeln är mormor.

Jag känner nu att detta inlägg blev väldigt långt och spårade ut lite i alla mina djupa tankar, men det får ni allt leva med.

Om jag ska sammanfatta det hela så är jag världens lyckligaste tjej som mår bra och lever ett kanon liv som ännu bara hunnit börja! Jag ser framemot inatt, imorgon, om en vecka, om en månad, om ett år och sedan därefter resten av mitt liv.

Puss på er fina