Skrivsugen, men vet inte om vad.

Nu laddas det hem Daniel Johnston, den stackaren.

Jag känner att jag vill skriva av mig massor. Om allt. Verkligen allt. Men vart ska jag börja?

Alltid lätt att börja med ett klagomål eller två. Varför förstår aldrig människan när man är ironisk? Någonting måste gått snett och om det nu beror på människan själv eller dess uppväxt eller vadfansom helst vet jag inte. Konstigt.

Idag var det en dag för mig där jag skulle få många saker gjorda, men hur det blev med den saken är en annan visa..

Jag har tänkt på en sak. Alla måste ändå tycka att de flesta andra tänker konstigt eftersom man alltid tycker att det man själv tänker är rätt, så då om någon annan tänker på ett "konstigt" annat vis måste man ju tycka att det är så otroligt fel, eftersom man alltid tycker att en själv har rätt. Tänkte på det idag hur vi alla upplever saker och ting olika och tänker helt olika. T ex. bilintresserade kollar på bilar på ett vis medan någon annan bara ser en bil som.. en bil och inget mer. Världen är alltbra olik sig i andras ögon. Tänk vilka många "världar" det då finns, och tänk om man fick hoppa in i en ny värld varje dag. Galet förvirrande det skulle vara.

Jag måste lyssna på en tråkig cdbok snart. Varför ska man tvingas göra saker man absolut inte är intresserad av? När ska det vara över med den skiten? Någon dag kanske man är sugen på en "läsa bok" dag, så man kan väl ta det då? Men nej nu får man istället läxor och jobbiga saker som egentligen bara känns onödiga. För egentligen, många lärare delar ut läxor som intresserar dem själva, som t ex. våran svenskalärare som verkar älskar böcker. Så för han kanske det är en jätterolig läxa medan det för vissa andra är det drygaste och tråkigaste som finns? Där kommer dessa "olika världar" fram igen. Tror det är svårt att nå mittenpunkten av allt detta där man känner att allt är okej och att allt funkar bra. Kommer nog aldrig någonsin hända någon utan alltid kommer det finnas något som bekymrar oss människor, och i dethär fallet är det cdboken på 5 timmar som bekymrar mig.

Undra hur många timmar man gjort sådant man inte trivs med eller tycker är speciellt kul eller nyttigt för en? Det är nog en fråga man helst inte vill ha svar på.

Undra om det är fler antal timmar än de antal timmar man gjort saker man varit glad och nöjd över?

Undra hur många gånger man hållt inne det man känner och inte sagt emot om man tycker något någon människa t ex. säger är fel? Det är nog också rätt många gånger. Jag är inte riktigt För att säga emot och klaga och sura. Händer ofta att jag istället struntar i om det för mig känns lite obehagligt eller t ex. om det för mig inte alls låter rimligt det människan säger, för tjafs och bråk slipper jag gärna. Då låter jag istället den människan tro den ha rätt så den kan vara glad och nöjd, för då känns det mycket bättre för mig med.. Ibland. Fast händer också ofta att jag bara håller inne allt och inte vågar öppna munnen lika mycket som jag kanske borde, vilket då gör att jag efter några dagar spricker och då ryker allt ut. Eller, vågar gör jag väl, men oftast känns det som sagt onödigt.

Jag tycker egentligen inte om människor som klagar. Okej, klagar gör alla alltid mer eller mindre, men sådana som klagar på det mesta och även bara småsaker, och som bara har en negativ stämning runt om kring sig tål jag inte. Jag är en glad tjej som hatar problem och klagomål. Jag fångas nog lätt in i den skiten så om någon går runt och klagar blir jag less på den personen för den just förstört min glada dag. Fast egentligen tror jag att jag mest bekymrar mig över just den personen och varför den blivit en sådan som klagar och aldrig ser lycka. Det finns alltid något possitivt i allting, nästan alltid. Så om man en dag känner att allt bara är skit, försök då finna det possitiva i det och tänk på det istället.



Jag har hört att en glad människa lever längre.


Jag måste också passa på att nämna min pojkvän Sebastian. Jag vet att vi är rätt, vi hör så bra ihop. Det är så skönt att ha den personen man kan prata om allt med, känna kärlek hos och känna sig trygg och bara lugn. Jag vill dig allt väl och det finns inte ord som kan beskriva hur mycket jag tycker om dig. Det är det svåraste jag skulle kunna ge mig in på.
Our kind of love
never seems to get old
It's better than silver and gold